Lillians foto

En blogg full av bilder

Delseger!

Kategori: Natur


Vår vackra buske

För ett par veckor sedan började jag jogga. Har alltid tyckt att det är aptråkigt att jogga. Men nu skulle jag allt ge det en chans. Hade också anmält mig till ett lopp och jag ville inte gå hela loppet, jag är mer tävlingsmänniska än så!

Sagt och gjort, hela familjen gav sig ut på en joggingrunda. Barnen klarade förvånansvärt mycket medan mamman och pappan fick blodsmak i halsen efter första kurvan. Vi skulle jogga bort till en brygga och sedan tillbaka, inte jättelångt men ändå tillräckling för att känna vilken värdelös kondition man låg inne med.
Joggade i tre etapper med längre promenaduppehåll mellan varje. Väl framme vid den satans bryggan var jag helt slut och undrade vad jag gett mig in på, ingen ära kvar över huvudtaget. Nåja, vi var ju två, mannen hade det lika illa!

Sedan dess har jag faktiskt fortsatt och plågat mig fram på vägarna. Jag var med i loppet och det gick väl hyfsat. Jag fick blodad tand och anmälde mig till ett nytt för jag ville få bättre tid! Fick inte med mig någon att springa med men jag har bestämt mig för att tvinga med mig familjen som kan stå vid mållinjen och hejja!

Idag tog jag den första rundan igen för att se hur mycket längre etapper jag orkar springa, för jag har ju märkt att det trots allt går framåt!

JAG SPRANG HELA VÄGEN TILL BRYGGAN!!!

Jag vilade någon minut vid bryggan och sprang sedan tillbaka, med EN gångpaus i slutet på en backe!

Jäklar sicken energi man får av att lyckas men en sådan sak... Innan klockan var tolv hade jag joggat, ätit frukost, tvättat bilen, tvättat vinterhjulen, bytt trasig bromslampa (som varit trasig i över en månad) och satt på det nya skattemärket!!
Yes, come on! Vad ska jag ge mig på nu tro? Kanske ska borsta tänderna först...

Kommentarer

  • Ann-Louise säger:

    Alltså...sånt här blir jag både elakt avundsjuk på och imponerad av! Jag tror ärligt att jag bara orkar springa 50 meter som läget är nu...sorgligt men sant...eh, kanske 100. Men vad impad jag blir, verkligen! Det är precis vad jag behöver läsa. Tack!

    2009-05-17 | 19:25:04
    Bloggadress: http://40taggaren.bloggagratis.se
  • Lillian säger:

    Kul om jag kan inspirera dig! Och helt ärligt kan jag säga att jag tyckte det var aptråkigt, döden, att jogga. Jag kunde som sagt inte springa särskilt långt jag heller, det var nästan så man skämdes... Men det som är så kul är att man märker skillnad ganska snabbt vilket gör det kul att tävla mot sig själv och tänka "undra hur långt jag kan springa idag?"

    Det är bara att snöra på sig skorna och ge sig ut! ;-)

    2009-05-17 | 22:53:24
    Bloggadress: http://lilliansfoto.blogg.se/

Kommentera inlägget här: