För er som tyckte att det var lite för lite gult i gårdagens påskhälsning kommer här gult så vi borde klara oss idag i alla fall. Imorgon får vi se hur vi lägger upp dagen, om den ska vara gul eller inte. Men det är åtminstone sommartid nu i alla fall. Bara det är ju kul!
Äggletning pågår för fullt. Men vi har inte sett skymten av någon hare, vare sig påsk- eller vanlig gråhare. Undra varför?
När vi har klippt några ägg kanske vi ska ge oss på att jaga lite påskkärringar på kvasttur. Eller bita finniga mopediskter i benen. Vem vet, möjligheterna är oändliga en dag som denna!
Här är det lite skruttigt just nu. Åkte på en förkylning i söndags och det hela blev etter värre igår så jag kastade in handduken och åkte hem från jobbet. Eftersom jag knappt hade sovit tänkte jag att jag skulle göra ett försök igen men icke, det var helt omöjligt med all skiten jag hade i kroppen.
Skam den som ger sig tänkte jag och gick på kuddletarrunda i huset. Om jag inte kunde ligga och sova fick jag väl försöka sitta och sova. Det var en vinnande melodi! Med hjälp av tre kuddar strategiskt placerade så att det hela blev en imitation av en uppfälld sjukhussäng segrade jag och fick sova hela tio timmar. Snacka om att känna sig som ny!
Nåja, den känslan höll väl i sig i hela två timmar och nu känner jag mig som något som tåget kört över igen. Dags att fluffa till de tre kuddarna igen.
Nu förbereder vi oss för fullt för Earth hour. Många ljus ska tändas och sedan ska vi ha det så där mysigt som man bara har det när strömmen går och man måste sitta och umgås, spela spel eller läsa i ljusens sken. Ni hänger väl med?
Vill bara titta in och säga hej. Jag ger mig inte, jag väntar för fullt på våren. Tror den kommer vilken dag som helst nu.
Tills dess kan jag tipsa isbjörnarna om en alldeles förträfflig halvö där de skulle trivas som fisken i vattnet. Vi har allt en isbjörn behöver: is, vatten, helvetiska minusgrader och bitande kyla. Det enda vi har lite tunt med skulle väl vara pingviner men det kanske funkar med säl istället?
Antingen kan man servera maten i skålen och glufs, så var det klart. Eller så kan man bjuda på en tankeutmaning: den som tar sig in i lådan får maten. Tekniken som oftast är ett säkert kort är Söndra. Man tar helt sonika sin lilla låda som matte fyllt med mat och tejpat ihop och börjar jobba. Hålla fast och slita i stycken. Ibland river man av tejpen i småbitar tills man kommer in, ibland gör man mos av alltihop och tuggar i sig maten genom lådan. Men lådan blir alltid besegrad.
Så kan man göra om man inte vill göra som vanligt.
Häromdagen förkunnade en röst på radion glatt att våren har kommit lite olika långt i landet. I södra Norrland var det vår och även på lite andra ställen runt om. I Skåne var den två veckor sen och Halland nämndes inte alls.
Nåja, vi tar väl fram lite grönska här då om det ska vara så.
Luta dig tillbaka i stolen, du kan nästan väga lite på den också bara du inte talar om det för någon, titta på bilden och lyssna hur flugorna surrar, hur vinden smeker bladen som sakta vajar över ditt huvud och släpper igenom lite av solens varma strålar.
Solens sista strålar letar sig fram över himlavalvet och ger några sista glimtar av ljus innan den sjunker ner bakom horisonten. När solens strålar dör ut och inte når oss längre tänds fyren och tar vid med sitt blinkande ljus och leder sjömän och båtar rätt i mörkret.
Nåja, den gjorde väl det förut i alla fall. Nu sitter väl gubbtjyvarna och glor på ekolod och GPS och trycker in någon knapp för att justera kursern. Men det blev liksom inte lika romantiskt och poetiskt att skriva så, håller ni med?
