Lillians foto

En blogg full av bilder

Det bästa?

Kategori: Flera vovvar

Leia med sin husse
 
För en tid sedan fick jag frågan vad det bästa är med att ha hund.
Ja, var ska jag börja och hur lång tid orkar du lyssna?
Det första, enkla svaret är att man kommer ut mer och blir mer aktiv. Man är ju ute och går i alla väder, alla dagar. Även om man somliga dagar kan undra hur svårt det egentligen kan vara att potträna två små schäfervovvar...?
Det är ju ett svar man har hört många gånger och kanske det man tänker på först. Visst, om man ska dra det en bit tillbaka är nog madamen en bidragande orsak till det som sedermera blev en löparfrälst matte med tre Göteborgsvarv i meritlistan, bland annat.
 
Det andra svaret som ingen hade talat om för mig innan var den egna personliga utvecklingen. Madamen var ju något att bita i när hon var liten och ännu mer av den varan blev det när hon blev en odräglig tonåring. För hon var verkligen o d r ä g l i g. Det gick inte att säga till henne en sak och inte mena det till 100%, man blev genomskådad direkt. Det gjorde att jag blev tvungen att ta en titt på mig själv och fundera över hur jag agerade och förde fram olika budskap. Det var något jag hade otrolig nytta av i min relation till madamen men även i livet i stort. Vi människor läser av varandras kroppspråk i större utsträckning än vad vi lyssnar till orden, säger de som vet. Så varför inte vara tydlig, och sann i sitt budskap?
Var man sur eller tvär en dag var hon som en direkt spegel av humöret och blev alldeles omöjlig att nå fram till. Då var det bara att ta ett djupt andetag och börja om. Skala bort irritation och andra dumheter och hitta den sanna sidan.
Andra dagar man kom hem från saltgruvan och var trött och kanske lite irriterad efter en lång motig dag. Att då ta en promenad ute bland klipporna med sin bästa vän gjorde underverk med själen. Att umgås ordlöst med henne och bara njuta av varandras sällskap i naturen gör att man är en helt ny människa när man kommer hem.
 
För att sammanfatta det hela känner jag en otrolig tacksamhet över deras vänskap. Det är en vänskap och relation som har lärt och lär mig så mycket. Att jag är en del av deras liv och att de berikar mig med att vara en del av mitt.
Det är något som är jätteviktigt för mig och som jag känner stor ödmjukhet inför. Jag tror det är därför jag tycker så mycket om att fånga glimtar av det med min kameran när jag träffar andra hundar och deras ägare.
 
Har du fortfarande inte lagt vantarna på en kalender kan du läsa här hur du går tillväga!
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: