Lillians foto

Riktigt så här lugnt är det inte hemma hos oss ännu men jämför man med hur det var igår är det kav lugnt. Vi kom ur det hela med strömavbrott i ett par timmar och presenningar som åkte av men det var det enda. Kunde lika gärna slutat med takpannor i bilrutan och plåtar på lösdrift i grannskapet.
När naturen sätter igång är man liten.
Precis som med huvudvärk, när den sätter in med full kraft är man inte fräck.
Kan säga att jag är både liten och väldigt ofräck just nu.

Ja, jag vet! Men jag bara måste lägga upp den här bilden. Blev så toknöjd med den. Men visst är hon vacker vår fina tjej!

Vår goa tjej efter morgonens joggingrunda. Där ligger man i lä på relaxnivå.

Blev en aktiv dag idag. Det var inte vad jag hade tippat på imorse med det tråkiga vädret som fanns utanför fönstret. Luften alldeles regntung och allt var grått. Men regnet upphörde och vovven och jag fick en härlig promenad utan koppel och med mycket lek och bus. Nu ligger hon nyduschad och nöjd i vår säng och sover och brasan knastrar lite hemtrevligt. Dags för lördagsmys tror jag bestämt.

Springa runt i gräset, stå stilla på bron i evigheter, springa upp för trappan, ner för trappan, gå upp på stenmuren, ner från stenmuren, hoppa upp på parkbänken, sitta lite, hoppa ner från parkbänken, hoppa över kedjan, hoppa tillbaka över nästa kedja, stå stilla i gräset, hoppa upp på parkbänken, hoppa ner, springa upp för trappan, ner för trappan....

Vovven och jag på stadspromenad en kväll i november. Kan säga att ingen vill gå på fotopromenader med mig. Förutom vovven, hon vill alltid.

... här är jag! Skulle jag kunna få er att titta hitåt?

Nähä...

Fastän man har en massa olika viktiga ärenden man ska klämma in på en dag kan man faktiskt hinna med en härlig skogspromenad. Man kan få lite hjälp av en viss vovve som påminner en om att det är dags. Och skulle man mot förmodan inte lyssna på damen ifråga kommer man snabbt på sig när samma dam har rejsat runt i bilen medan man var inne på en supersnabb visit i affären. Då har hon liksom gjort hela bilen och sitter nöjt i framsätet och ser ut som hon äger bilen.
Då är det bara att klämma in den där skogspromenaden i sitt tighta schema. Och vara glad.
Och det blir man!

Denna bilden visar ett lås helt klart. Det kan stå för: "stopp, här tar det slut". Eller: "välkommen in i en ny värld, lämna den gamla bakom dig".
Jag tänker mig att denna bilden och låset säger till betraktaren: "Välkommen, fall för frestelsen att greppa mitt handtag och träd in i en ny underbar värld. Lämna det gamla bakom dig och börja det nya nu då du träder in över min tröskel".

Om man nu ska vara poetiskt lagd och filosofera lite så här en lördagskväll.

Man ska inte underskatta lugn och ro. Det är fina grejer och oj så bra att ha emellanåt. Jag ser fram emot när det är lite av den varan igen. Tills dess tittar jag på den här bilden för att finna lite ro mellan stormarna.