Lillians foto

 

Då var det Valborg och tankarna kan lätt leda till att man tänker att våren är här och en massa annat dravvel. Okej, jag stannar där. Jag tar inte upp att jag fortfarande har vinterjackan på mig och att jag varje löppass tar mig en rejäl funderare på om jag kan tänkas behöva vantarna eller ej.

Vi ser det positivt istället. Kul att se en och annan blomma kämpa sig upp. Kul att det är plusgrader. Praktiskt att man inte får solsting och värmeslag på långpassen. För de är ganska långa nu och det hade varit pinsamt att trilla ihop i de centrala delarna av den stora metropolen jag bor i. Sådana problem behöver jag inte bekymra mig om.

Och jag behöver heller inte bekymra mig om vart jag eventuellt skulle kunna hitta en brasa idag och stå och sjunga till. Såvida det inte vankas helt outstanding fototillfällen kommer jag inte att lämna huset.

Jag sätter min tillit till att maj kommer bli jättevarm och solig så att hela naturen kommer explodera och inte en enda svensk värd namnet kommer titta i restreselistorna på hela sommaren.

 

Ja, jag sa ju att vi skulle vara positiva!