Lillians foto

2012 var mitt första Göteborgsvarv. Hade inte kommit i närheten av tanken innan. Alldeles för långt ju! Men så fick jag frågan om jag ville vara med när svägerskan och PT-systern hade anmält sig. Förvånansvärt nog tänkte jag två gånger och sedan anmälde jag mig i slutet på september 2011. Det tog väl en vecka innan jag fattade vad jag faktiskt hade gjort...

Jag visste att jag var sent ute och eftersom jag inte hade en tanke på att gå var det bara att sätta igång och tokträna direkt. Samtidigt som jag skulle hålla hela vägen och det var en balansakt som hette duga. Utgångspunkten fick i alla fall vara att jag inte kunde missa ett enda träningspass för då skulle jag inte klara det.
Kan säga att det gjorde susen för motivationen i höstas. Men jag kom snabbt in i det och hade efter det inga problem att komma ut. Jag ville ju kolla hur mycket jag skulle orka nästa gång!

I mars kom jag på den briljanta idén att gå på en grundkurs i löpteknik. När jag tänkte en gång till kände jag att det kanske var liiiite överkurs. Det är ju inte det att jag är snubblande nära att ta mig in i elitklassen precis. Men den var värd varenda krona. Lärde mig jättemycket som jag tränar på nu, varje pass. Och tänk att bara få toknörda sig i fred en hel lördag!

Tiden rasslade iväg och helt plötsligt var det fasligt nära. Hade aldrig tänkt springa hela sträckan innan men ju närmare starten kom desto mer ångrade jag det. Samtidigt som jag inte kunde ta ut mig för mycket innan. Den berömda balansakten...

Helt plötsligt var det bara en vecka kvar och viloperiod startade. Sprang Vårruset på tisdagen som en liten generalrepetion. 5 km var ju inte så mycket vid det här laget så det kunde man ju rassla av som ett lättare träningspass. Men när ruset var sprunget kände jag hur den stora välkrattade raksträckan mot nervositeten låg framför mig.
Tittade på startbeviset på onsdagen och blev toknervös! Det var en biljett till något jag laddat för i åtta månader och nu var det dags att bekänna färg. Skulle det funka? Hade som mål att springa hela vägen och insåg att det skulle mycket till innan jag skulle ge upp det målet. Skulle jag hålla hela vägen eller bli tvungen att ge upp mitt mål sedan åtta månader tillbaka?

Jag, svägerskan och PT-systern 30 min innan start